Vi har köpt ett hus. Efter åratal av sena kvällar framför datorskärmen, hittade vi äntligen HUSET. Eller så var det huset som hittade oss? Hur många gånger har vi inte suttit och flinat rått åt mäklarnas skönskrivningar av olika presumtiva husobjekt, vad sägs om "möjligheternas hus..." eller "något för den händige..." och " ett hus att sätta sin egen prägel på..."
Vi var på ett flertal visningar och kunde bara se att det var kostnadskrävande renoveringsobjekt i för hög prisklass! Vi höll nästan på att ge upp, strunta i det helt enkelt och DÅ - där var det - HUSET! Men även om huset är viktigt och väsentligt, så var trädgården en underbar överraskning.
Vänliga naturandar fladdrade runt två stora unga silverpilträd nästan längst bort i trädgåden. Jag älskar pil, är en riktig willow-witch! Därför har jag döpt bloggen efter dem, pilträden.
Trädgården är spännande med en oregerlig förvildad del längst bort från huset och en mer välordnad dito runt huset. Den förvildade är kraftigt kuperad, med spännande örter och blommor, avsatser och mystiska små stigar. Vi sprang runt där som två glada ungar på upptäcksfärd och Mannen var lika entusiastisk som jag.
Den vilda delen känns väldigt laddad med energi, levande och vital, så vi ska inte alls gå in där och förstöra det! Bara ta bort allt sly och fylla på med blommor och örter istället.
Under pilträdens skugga tänkte jag så småningom ordna något att sitta på. Man tänker så bra när man sitter under träd. Vinden leker med löven, små fåglar kvittrar och det blir vilsamt och balsam för själen att sitta där...
Vänliga naturandar fladdrade runt två stora unga silverpilträd nästan längst bort i trädgåden. Jag älskar pil, är en riktig willow-witch! Därför har jag döpt bloggen efter dem, pilträden.
Trädgården är spännande med en oregerlig förvildad del längst bort från huset och en mer välordnad dito runt huset. Den förvildade är kraftigt kuperad, med spännande örter och blommor, avsatser och mystiska små stigar. Vi sprang runt där som två glada ungar på upptäcksfärd och Mannen var lika entusiastisk som jag.
Den vilda delen känns väldigt laddad med energi, levande och vital, så vi ska inte alls gå in där och förstöra det! Bara ta bort allt sly och fylla på med blommor och örter istället.
Under pilträdens skugga tänkte jag så småningom ordna något att sitta på. Man tänker så bra när man sitter under träd. Vinden leker med löven, små fåglar kvittrar och det blir vilsamt och balsam för själen att sitta där...
